Det finns ju de som bara har dem, dvs linjen har funnit i familjen typ alltid. Nästan alltid antingen är de eller har varit bönder i något avseende. En av mina linjer kommer ur just en sådan bakgrund. I detta fallet hade säljaren även varit hingsthållare så man kunde följa vilka hingstar han haft genom att kolla i stamboken vad som redovisades året därpå.

 

När Fan blir gammal blir han religiös och när tävlingsstona blir gamla går de in i avel. Uselt skämt? Ursäkta, humor är svårt. Men det finns ett antal linjer som fått ordentlig fart när ett riktigt bra sto lämnat tävlingsbanan och gått in i avel. Har en kär vän som fått en alldeles oerhörd snurr på sin gren av den stolinjen på just det viset. 

 

En annan vän har hittat sina ston på ett mer unikt vis. H*n har lärt upp sig grundligt teoretiskt, så när ett sto dyker upp som är rätt, så har h*n från hjärtat kunnat säga att "om du någonsin måste göra dig av med henne" eller "om hon inte ska ridas mer så har jag ett hem till henne". Namn och adress  (vid behov lite diskreta referenser) och hoppsan hej så kan man (alldeles uppenbart) sitta på ett gäng riktigt trevliga ston.

  Just den här metoden kräver att man hela tiden kan ta emot ett sto som någon behöver ett hem till NU. Inte om 2 mån när du fixat stallplats utan exakt NU.

 

Men över huvud gäller det där med NU egentligen alltid. De bra stona försvinner snabbt från marknaden om de ens kommit in. Har just testat detta på ett för mig omvänt sätt, nu när jag tvingas ta paus i min avel. Skrev om det på FB, ett kort krasst inlägg med vidhängande fråga och mindre än ett dygn fanns nya hem till samtliga ston. Har aldrig haft så många mess. Inom parentes sagt var det djupt hedrande, men det hör förstås inte hit. På exakt detta vis har jag för övrigt köpt sto själv. 

 

Dåliga annonser är ett lite mer udda sätt. Det finns de som inte kan sälja vatten i öknen och då kan man råka fynda. Kostnaden att ringa och snoka är låg och jag har exempelvis hittat ett finfint ELIT-sto på det viset. Otroligt, men jättesant. Kruxet här är att man måste veta vad det är man ser, fort, fast så är det iofs nästan alltid. Inte läge att pruta heller förresten.

    En annan urusel annons gjorde att jag och en kompis hittade ett tokstammat holsteiner-sto i sydligaste Tyskland. Där var det dessutom så att hon befann sig på "fel" plats, vilket gjorde att ingen (mer än vi) trodde att det ens var möjligt att det var sant.

 

En metod som också fungerar är att berätta för sina 400 närmaste vänner att du söker sto. Klargör bara att det ska vara ett riktigt bra ett, mest för att undvika drunkningsrisken. Här kan det gälla både äldre ston och nära släktingar till högpresterande djur. Om precis alla Vet Till Leda att man letar så kan man få napp. 

   

De som har seminstation har ofta ett stort kontaktnät. Där kan man säga till och kanske tom sätta en liten lapp om man ber snällt och/eller öppnar plånboken.

  

Ett annat ställe är din lokala avelsförening. Då är vi verkligen på Ground Zero. Om du "hänger" där mycket och hjälper till, så kan du råka bli kunnigare på köpet.

 

Man kan även kontakta en av de lite större uppfödare som finns. Ingen kan spara allt och då finns alla chanser att hitta t ex en unghäst den vägen. Ingen jag stött på hittills har varit farlig eller ansett sig stå över övriga mänskligheten.

 

 

Sist men inte minst kan man förstås sätta ut en egen annons. Helt ärligt är det den metod jag tror minst på, men jag är fullt kapabel att ha fel.

 

Men du, köp inte ett sto för att du inte hittar något annat just nu, eller ovillkorligen måste betäcka till våren. Då är det bättre att låna en mage. Det är inte ett dugg roligt att råka hitta det du verkligen sökt, efter att du köpt ett sto som får duga.

 

Råd till mig själv för 20-30 år sedan - Släng ut alla tentakler du känner till. Var blyg och ödmjuk vid något annat tillfälle. Utbilda dig allt du kan och håll koll. Var beredd.

 

När du hittar STOET. Köp henne NU.