Ska hon nu vara så där taskig igen? Jepp, det ska hon och ämnet är gångarter som blir fel ffa med person på.

 

Självklart har även jag stått och njutit av häftiga föl. Herre gud, man är ju bara människa. Men det har lärt mig under årens lopp att det de facto inte räcker. Låt mig försöka förklara: Maffiga gångarter kan absolut vara helt underbart och totalrätt om två kriterier uppfylls

 

1. Hästen måste ha ett register dvs kunna öka och korta utan att den mister balansen eller bara saktar farten. Med andra ord, den får inte vara entaktig. Och detta är ett större problem än man kanske tänker på, Föreställ dig att försöka genomföra ett dressyrprogram där det förekommer alldeles vanlig samlad trav (= samtliga). Det blir ytterligt komplicerat om man som ryttare mer eller mindre får sitta och hålla emot. Måttligt kul för hästen också, får man väl anta.

    En viktig sak till som även det är ett problem är när hästen breddar så mycket bak att bakbenet sätts ned utanför frambenet, som alltså stannat kvar i backen för länge. Ett alldeles äkta travarsteg. Inget ont om de djuren, men här gäller det att anlagen ska befinna sig i rätt ras. Alldeles frånsett att takten går åt skogen, så bör den enklaste sidoförflyttning bli milt sagt utmanande för alla parter. Viktigt här är att detta inte är hästens fel. Den rör sig som den är bygd att göra. Det kan låta hårt, men det här beror på uppfödarens beslut och inget annat. 

 

2. En fungerande häst har 3(!) gångarter. Nej, jag är inte så vimsig att jag inte tror att ni vet det. Men är det inte lite konstigt ändå att det är traven som som oftast säljer hästen? På auktionerna kan det bli rätt många varv i ökad trav där spekulanterna inte har en tanke på skritt och galopp. Om man är lite fiffig kollar man förstås upp det om det är möjligt, men är det inte lite märkligt att det är så? I all synnerhet om man inte tänkt sig endast mer eller mindre ökad trav en hel ridkärriär.

   Här behövs det ett litet tillägg: En hopphäst är inte i behov av strålande skritt och trav. Inte stor och uttrycksfull galopp heller. Däremot är det A och O att det är reglerbart, dvs samma krav som i punkt 1. Funktionalitet med andra ord. Det krävs ingen större fantasi att räkna ut vad som händer i en kombination om man inte kan reglera galoppen...

   Om man är med på resonemanget så här långt så kanske ni delar min förundran över att även hoppföl säljs på typ och ffa traven. Men det finns så mycket man inte förstår.  

 

Det är förstås inte bara traven som kan vara entaktig. Ett praktexempel på det är skritt som rullar över i pass. Måhända tänker man inte på det som entaktigt, men så är det. Om man står bredvid så kan man ofta se att skritten är stor med långa taktfasta bakbenskliv i fri skritt. När ryttaren sedan tar tyglarna så kortar hästen steget fram, men inte bak. Och eftersom hästen har ett visst mått av självbevarelsedrift måste den ha undan sitt framben innan bakbenet kommer. Resultatet blir att fyrtakten försvinner. Skritten är nu oren och underkänd. Just den här gångarten är för övrigt extra svår att att korrigera uppifrån då den saknar svävmoment.

   Obs! Det jag talar om här är inte en häst som är trött i ryggen och som då släpper ryggen och rullar över. Oftast är det unghästar och möjligen hästar som stått länge som gör så här. Men här är det en fråga om muskler och styrka, inte så mycket rörelsemönster och genetik.

 

 Galoppen då? Hopphästarna får anses avhandlade, nu till dressyrhästarna. Kan en galopp bli entaktig? Ja, är väl det korta svaret. Här ska hästen verkligen sitta på sina bakben för att uppnå det maximala samlingen i en piruett. Det förutsätter att galoppen är möjlig att korta. En riktigt maffig galopp är ingen fördel i det här läget. Samma sak gäller bytena. Om hästen inte hinner få undan sina ben ordentligt blir det väldigt spännande för alla parter, eller så går det helt enkelt inte. Samma sak här, inte hästens fel, genetiken är avlarens sak.

 

Det finns fantastiska hästar som har både stor, rörlig gång OCH ett register i alla tre gångarterna. Det här måste vara målet för en dressyrhäst. Hopphästen ska röra sig så att den maximalt understödjer det den är tänkt att göra, dvs hoppa. Viktigt, ingen påstår att avel är enkelt. Men om man inte har ett mål kan man inte nå det.

 

 

För övrigt anser jag att stofamiljerna ska numreras.