Hingstavel och 5 läxor

Epson 766 (46)  prem C
 
uppfödd och ägd av Jan Marttorp 1985-2009
 
Utmärkt typ med lång väl ansatt hals, något kort manke, bra kors. Tåvid fram, något hjulig bak med stela kotor. Bogfria och mycket goda rörelser. 98788=40
 
gång 5998 (6999) 
 
hopp 77/68  (87/99)
             
---
 
Den här individen minns jag väl. Fast av fel orsaker. Historien om honom borde lyftas fram då och då,eftersom det finns mycket att lära här. Men eftersom mycket av det är negativt väljer folk att glömma. Och det lyckas man desto bättre med.
 
På Bruks reds han av Jan Brink och Rolf-Göran Bengtsson, vilket, enligt min uppfattning, är anledningen till att han blev godkänd. Deras insats följde inte med i lådan. Det är läxa nr 1.
 
Minns att jag tyckte att gången (ffa traven) såg inriden ut (mer om detta om någon önskar), trots det belönades den med en 9a. Lite märkligt också att det var helt ok att Roffe satte hästen så djupt att den tvingades till "jag vill inte dö ung"- språng. Det var värt en 9a det också. Mao blev premieringsnämnden duperad, grundlurad eller fångar i sitt eget reglemente. Oaktat vilket, läxa nr 2
 
Tittar man på stammen är det guld på både möderne och fäderne. På fädernet stofam (43) Liten i antal, men väl fungerande. Exempelvis klarade sig Bianca riktigt hyggligt i VM. På mödernet ypperliga Piledahl (46) som kontinuerligt levererar kompetenta avkommor. Mest hoppning, men Toy Story visade att de kan gå dressyr också. Sammanfattningsvis finns det på pappret alla förutsättningar för en triumf, som tyvärr inte infann sig. Alltså, man kan korsa det bästa med det bästa, men ändå få något sämre. Framgång kan aldrig garanteras = läxa nr 3
 
För att vara rättvis nu - Epson var ingen dålig individ, vilket bevisas av att det trots att gick att få honom så bra att han blev godkänd. Epson 766 var ett gediget fiasko om man ser till hela avelsinsatsen. Av detta lär man sig att hålla isär individen och dess DNA. Så om du, kära läsare, råkar ha något slags förhållande till denna hingst och känner att topplocket är på väg att flyga, vänligen läs igen. Hursom var det läxa nr 4.
 
När jag började med hästavel kom bedömningsnämnden för föl ut till ens stall. Det ingick även avelsrådgivning och just detta har retat gallfeber på mig i över 30 år. Inte bedömningen, den var lyxig, utan rådgivningen. Varför? Jo, för att nära nog samtliga ston rekommenderades till årets bruksprovsvinnare i aktuell diciplin. Till sist började sagda hingst benämnas "årets frälsare", vilket varit ett mycket roligare skämt om det inte legat så nära sanningen. Endast nära släktskap räddade sto och ägare från denna brist på omtanke. Det hade varit så oändligt mycket bättre att säga, att man aldrig skulle hinna med, än den "hjälp" man nu erbjöd.
På detta vis, plus en del annat fick Epson 766 med flera draghjälp att få ston de inte passade till eller ens förtjänade. En otroligt irriterande läxa nr 5.
 
 
För övrigt anser jag att stofamiljerna ska numreras.