Vad är det vi gör egentligen?

Om man ska hårdra det här med avel (bara för att) så är det i grund och botten största möjliga försök till kontroll av gener. Två huvuddrag - målinriktning och riskminimering. Kontroll med ett eller flera mål om man tycker det låter bättre.
 
 Vi som sysslar med hästar vill av någon sorglig anledning gärna tro att vi står på toppen av någon slags "ädelhetsstege" där vi tryggt kan se ner på alla andra. Jag ber er, gör inte det!
 
Det ska erkännas att det finns mycket som skiljer en häst från en kanin, men Hantverket är det ingen jätteskillnad på. Du kan absolut ha olika problem, tidsspann och ekonomiska förutsättningar visst. Men Hantverket eller Tänket är som sagt väldigt likt.
 
Jag lovar dig - många fler avlare än du tror sysslar med mer än en art. Kan också säga att om personen i fråga är skicklig i en art så är sannolikheten för att vederbörande är eller blir skicklig på den andra klart över slumpfaktorn. Anledningen är skitenkel - man vet hur man gör. 
 
Kan bara för att retas lite "avslöja" att en av Sveriges i särklass skickligaste uppfödare har en formidabel avelsbesättning med får av köttras. Det var förmodligen dagens mest meningslösa uppgift, men en liten källa till glädje för oss som vet vem det rör sig om. (Det är inte direkt en hemlighet) Men det finns helt seriöst mer än en hästavlare som börjat sin karriär på mindre ekonomiskt dränerande djur. 
 
Men åter till det jag började med. Ska man dra ännu lite hårdare så gäller det här inte ens bara djur. Ingen säger att man avlar vete, men det är lik förbenat så att man har ett gäng gener som man vill ha kontroll på och förbättring av. Där var Hantverket igen. 
 
Ok, nog med det grottandet, hur gör man då? Ärligt? Helt omöjligt att svara på, du måste finna din metod. Ett är säkert, det kräver arbete. Till att börja med är det en förfärlig massa Teori, Tittande och Tänkande, om du nu inte planerar att satsa helt på Tur.
 
 Du måste lära känna ditt ditt sto genetiskt. Måste. Och då menar jag inte bara de bra delarna, utan Allt. Och det du inte vet med hyfsad säkerhet hamnar på en speciell plats i din analys. Om du råkar få ett svar just i den avdelningen så är det plötsligt inne på mål/riskminimering = hanterbart. (Yesss!)
 
----
 Exempel - Säg att ditt sto är bra i mun, men pappan till henne är det inte. Hmm, hon har en avkomma som är helt ok, men är det en slump? En helsyster till sitt sto har också fått en unge som är helt ok. Bra, då vågar man preliminärt utgå från att stolinjen är stark i detta avseende (eller fadershingsten svag). Man väljer förstås att inte provocera just det anlaget med en dålig mun på hingsten. Men om man hittar en med normal mun så bör det fungera.
----
 
Kan man göra på detta sätt med alla anlag, No Way In Hell. Då blir man dum på riktigt, Det är därför man har sin lilla lista där man, med hjälp av anlagsanalysen, kokat ner till vad man vill förbättra, vill behålla, inte vet, kan mista, vill bli av med, kan riskera, kan inte riskera + lite till. Lät det helt ouppnåeligt? Det är det på en generation.
 
 Detta är ett bygge som man jobbar fram på samma sätt som en växtgenetiker. En generation i taget - utvärdering - nästa generation. 
 
Ett problem, tyvärr, är att det inte är jättemånga som vet att det är det här man gör. Att man inte har tänkt i de banorna är väl helt rimligt, men det finns ju den sorten också som bara tillverkar fullkomligt planlöst. Det är väldigt synd. Vi behöver liksom inte mer slup än nödvändigt och det stjäl tid när man ska föra rasen framåt. Där har växtförädlaren en klar fördel - det dyker inte upp andra och tillför en ökad tombola-faktor.
 
Verkar detta bara fånigt?  Det är det inte, tro mig. Bara börja och sen fortsätt. Detta är ett av mina ston - strunt samma vilket.
----
Min inre monolog kring stoet ...Du är fri att tycka jag är tokig
 
* Vill förbättra typen då hon är lite lågställd, men det är inte hela världen och förmodligen svårt att få bort då det ligger i stolinjen.
 
* Lite lång i ryggen, vilket är omodernt, men den är mjuk och hon välver den väl. Vore bra att korta den lite, men jag vill ha kvar mjukheten, så om ryggen ska kortas måste hingsten också ha mjuk rygg.
 
 *Gillar halsen och ansättningen, men där törs jag chansa då även den finns i linjen,
 
* Hon får in bakbenen bra under sig, men här får jag vara försiktig då korset är platt. Hingsten får absolut inte släppa bak eller ha spänd överlinje, då kan baken flyga all världens väg
 
*Korsets längd och vinkel behöver förbättras.
 
*Hon är inte korrekt i framstället så hingsten får i alla fall inte ha samma fel. Men det är den typen hovis kan hjälpa till med. Synd, men så är det
 
*Skritten är ren och lagom lång, fine, ingen pass. I traven kunde hon komma upp bättre fram, men en del av det beror på att hon är kortbent fram. Galoppen är väldigt trevlig där hon kommer upp bra fram och under sig bra bak. 
 
* Hon kan välva sin kropp så att hon får sin kraftbåge från nacke till hov. Egenskap som måste vårdas.
 
* Det här stoet kommer inte att lägga gångartsvidunder. Inte en chans. Men det hon har är mjuka och användbara rörelser som gissar kommer att gå vidare. Det är en dressyrläggare och ingen gångartsläggare,
 
* Guldet i detta sto är ridbarheten och arbetsvilligheten. Det är jag inte beredd att deala med.
 
* Hon är genomsnäll och älskar människor. Inte jättesmart, men aldrig en problemhäst. Detta törs jag riska då jag tror att det är starkt nog.  
 
 
Ok, det har är en lightversion, men vilken normalbegåvad hästmänniska som helt kan göra det här. Det som saknas ovan är stammen och hur hästen är att rida, men  det är en liten demonstration.
---
 
 
Vänner, nej, detta var verkligen inte allt. Fortsättning följer om intresse finnes