Problemet med Lennart


17. feb, 2017
Det svåra med Lennart
Sitter i ett tätt, tryggt, halvmörker. Hoprafsade stolar i en ring. Luften är tät av tankar och bekännelser.

Det är jag nu. Sväljer hårt. Drar ett djupt andetag.

"eeeh.....Hej.....äuum...Jag heter Malin."

"HEJ MALIN"

"Joo, alltså, det är så att. eeeh....Jag gillar inte Lennart."

Hör hur de andra i cirkeln andas mot mig.

Hög, indignerad röst - "Är du dum i huvudet eller? Han går ju GP"

*vaknar*


Till att börja med, ja, jag är helt medveten om att det är en tok-nischad mardröm,men den får duga som illustration till dagens ämne.

Under mina mer och mindre aktiva 30 år så ser jag att det finns några "genombrott". Ett av dem har jag skrivit om - Ensamheten. Dags att tassa vidare till nästa.

Det finns väldigt många hästar (nähä?) Alla är inte likadana (å fan??). Jag gillar inte alla (men nu får jag väl ta och ge mig!!!)

Vet du, det här är inte så dumt som det verkar, bara man låter tankelinjerna löpa vidare framåt.

Gud vet hur många hingstar jag sett - massor sammanfattnings och mer än många gånger har jag suttit på visningar, bruksprov mm och undrat vad i helvete som pågår där nere.

På hästen innan var vi så enastående ense att det nästan var vackert. Släppte någon ut klorgas där nere sen? Eller när man suttit och tittat på vilka som lyckats bli godkända, kåred, gekört och man verkligen inte förstår...

Men.

Här kommer min stora upptäckt. Redo?

Man behöver inte gilla allt.

Är du väldigt besviken? Var inte det, för det här är viktigt.

Det finns nu och kommer alltid att finnas olika typer av hästar. Visst har vi någon typ av standard, men den är egentligen rätt bred. Ta traven. Det finns många olika sorter, helt enkelt för att hästarna är bygda olika, tränade olika. i olika faser av sin utbildning osv. Rätt enkelt egentligen.

Tillbaka till min enastående upptäck - Vi har alla preferenser, dvs vi gillar olika. Och det är helt ok.... Just nu undrar om jag får igenom hur fundamentalt detta förändrade mitt tänkande? Tillbaka till Lennart då.

Han var den nye kungen på scenen, öste ur sig avkommor i en bra färg, var out cross mot mycket, perfektion för en del. Men jag kunde inte förmå mig att gilla honom. Det var något som var fel, så mycket var klart, men vad i hela glödheta var det?

Så det "plong" och jag fattade! Han är inte min typ. Problemet satt hos mig hela tiden. Fram tills dess visste jag inte att jag hade en preferens. En 9a och en annan 9a kan vara så totalt olika, men ändå korrekt bedömda.

Men det innebär inte att jag måste gilla båda. Jag behöver inte vara rättvis heller, utan jag kan bara tycka som jag vill. Har tom rätt att ha fel om jag har otur, men det är bara mitt problem.

Detta behöver inte betyda att jag behöver vara blind. Nu när "rätt" och "fel" faller bort så kan jag njuta i fulla drag av Lennarts kvaliteér, i den trygga förvissningen att helvetet kommer att både frysa och tina innan den kommer i närheten av ett sto som jag äger. Men Lennart ÄR fin, visst.

Allt det jag nu har sagt har en fundamental problematik. Jag måste ha rätt.

Inte mycket är nytt under solen på den punkten heller ;)

Problemet med Lennart

Det svåra med Lennart
Sitter i ett tätt, tryggt, halvmörker. Hoprafsade stolar i en ring. Luften är tät av tankar och bekännelser.

Det är jag nu. Sväljer hårt. Drar ett djupt andetag.

"eeeh.....Hej.....äuum...Jag heter Malin."

"HEJ MALIN"

"Joo, alltså, det är så att. eeeh....Jag gillar inte Lennart."

Hör hur de andra i cirkeln andas mot mig.

Hög, indignerad röst - "Är du dum i huvudet eller? Han går ju GP"

*vaknar*


Till att börja med, ja, jag är helt medveten om att det är en tok-nischad mardröm,men den får duga som illustration till dagens ämne.

Under mina mer och mindre aktiva 30 år så ser jag att det finns några "genombrott". Ett av dem har jag skrivit om - Ensamheten. Dags att tassa vidare till nästa.

Det finns väldigt många hästar (nähä?) Alla är inte likadana (å fan??). Jag gillar inte alla (men nu får jag väl ta och ge mig!!!)

Vet du, det här är inte så dumt som det verkar, bara man låter tankelinjerna löpa vidare framåt.

Gud vet hur många hingstar jag sett - massor sammanfattnings och mer än många gånger har jag suttit på visningar, bruksprov mm och undrat vad i helvete som pågår där nere.

På hästen innan var vi så enastående ense att det nästan var vackert. Släppte någon ut klorgas där nere sen? Eller när man suttit och tittat på vilka som lyckats bli godkända, kåred, gekört och man verkligen inte förstår...

Men.

Här kommer min stora upptäckt. Redo?

Man behöver inte gilla allt.

Är du väldigt besviken? Var inte det, för det här är viktigt.

Det finns nu och kommer alltid att finnas olika typer av hästar. Visst har vi någon typ av standard, men den är egentligen rätt bred. Ta traven. Det finns många olika sorter, helt enkelt för att hästarna är bygda olika, tränade olika. i olika faser av sin utbildning osv. Rätt enkelt egentligen.

Tillbaka till min enastående upptäck - Vi har alla preferenser, dvs vi gillar olika. Och det är helt ok.... Just nu undrar om jag får igenom hur fundamentalt detta förändrade mitt tänkande? Tillbaka till Lennart då.

Han var den nye kungen på scenen, öste ur sig avkommor i en bra färg, var out cross mot mycket, perfektion för en del. Men jag kunde inte förmå mig att gilla honom. Det var något som var fel, så mycket var klart, men vad i hela glödheta var det?

Så det "plong" och jag fattade! Han är inte min typ. Problemet satt hos mig hela tiden. Fram tills dess visste jag inte att jag hade en preferens. En 9a och en annan 9a kan vara så totalt olika, men ändå korrekt bedömda.

Men det innebär inte att jag måste gilla båda. Jag behöver inte vara rättvis heller, utan jag kan bara tycka som jag vill. Har tom rätt att ha fel om jag har otur, men det är bara mitt problem.

Detta behöver inte betyda att jag behöver vara blind. Nu när "rätt" och "fel" faller bort så kan jag njuta i fulla drag av Lennarts kvaliteér, i den trygga förvissningen att helvetet kommer att både frysa och tina innan den kommer i närheten av ett sto som jag äger. Men Lennart ÄR fin, visst.

Allt det jag nu har sagt har en fundamental problematik. Jag måste ha rätt.

Inte mycket är nytt under solen på den punkten heller ;)